Bara fyra av tio tar alltid kvitto vid restaurangbesök eller blomsterköp. Den låga andelen kvittotagare kan gynna det redan utbredda skattefusket i kontanthandeln, enligt Skatteverket.
Den 1 januari 2010 trädde kassaregisterlagen i kraft för att motverka skattefusket som i Sverige är runt 20 miljarder kronor varje år. Enligt lagen måste alla som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning för minst 171.600 kronor per år, ha ett certifierat kassaregister.
– I och med lagstiftningen har vi möjlighet att göra oannonserade besök och kontrollera att allt bokförs. Men tyvärr fuskas det. Det märker vi när vi är ute, säger Conny Svensson, nationell samordnare för Skatteverket.
En del av problemet handlar om kvitton. Även om säljare måste ge kvitto, efterfrågas det inte alltid av konsumenten vilket kan medföra att säljare struntar i att bokföra köpet.
– Om man inte tar emot kvitto finns det en risk att det aktivt bidrar till skattefusk, säger Conny Svensson.
Uteblivet kvitto är vanligare i somliga branscher än i andra. Kaféer, restauranger och pizzerior ligger i topp när Skatteverket utför sina kontroller. Kvittoslarv är också vanligt inom frisörbranschen.
Syftet med kvittotvång är att förhindra illojal konkurrens. Ärliga företagare har svårt att överleva gentemot de som betalar svarta löner med svarta inkomster. Emellertid undermineras kvittotvånget om konsumenten inte efterfrågar kvitto.
Enligt en ny opinionsundersökning som beställts av Skatteverket tenderar vi att inte fråga efter kvitton i vissa sammanhang. Till exempel hos frisören, blomsterhandlaren eller vid restaurangbesök, som också är de branscher där Skatteverket brukar upptäcka kvittofusk.
Undersökningen visar också att yngre är mer benägna att strunta i kvitto än äldre. Men det finns även en skillnad mellan män och kvinnor. 51 procent av kvinnorna tar alltid kvitto vid restaurangbesök, medan andelen män endast är 31 procent. /Källa DN.se