Bankerna ökar marginalerna

Bankerna räknar med att utlåningen till företag ska ta bättre fart under 2011. Åtta av tio bankkontor tror på ökad utlåning. Under sista kvartalet uppgav hälften av de 150 kontor som tillfrågats av Almi Företagspartner att utlåningen till företagen var oförändrad.

Samtidigt ökar bankerna sina utlåningsmarginaler gentemot företagen. Under fjärde kvartalet angav fyra av tio bankkontor att räntemarginalen ökade.

Read more

Kronon urstark

Den svenska kronan tävlar med schweizerfrancen när det gäller att ha ”trygg hamn”-status, skriver Financial Times.

Medan den schweiziska valutans position som trygg hamn har nått rubrikerna under eurokrisen erbjuder nu kronan i stort sett samma skydd, uppger räntestrategen Paul Robson vid Royal Bank of Scotland för finanstidningen.

Det är inte mycket som skiljer mellan de finanspolitiska situationerna i Sverige och Schweiz, menar räntestrategen, och pekar på att båda länderna har ihållande bytesbalansöverskott.

”Det är också viktigt att beakta kronan som kandidat när det gäller att utgöra en trygg hamn från marknadspress i specifika euroländer. Enligt Riksbanken är de svenska bankernas exponering mot de fem perifera EMU-länderna bara två procent av BNP, jämfört med 10 procent för Schweiz. Vidare har oron kring Sveriges exponering gentemot Baltikum sjunkit undan i betydande grad”, resonerar Paul Robson./ Läs mer på DI.se

Read more

Allt vanligare med inhyrd personal

Det är vanligare än tidigare att man vänder sig till rekryteringsföretag, säger Ingela Hemming, företagarekonom på SEB.
En femtedel av företagen hade inhyrd personal i oktober, medan 18 procent har haft det tidigare. Den främsta anledningen till att företagen använder sig av bemanningspersonal är att de behöver täcka upp tillfälliga behov av personal. Det är också ett sätt att få in kompetens som annars är svår att hitta, eller att försäkra sig mot konjunktursvängningar, enligt panelen. /Läs mer på DN.se

Read more

God fortsättning…

Önskar vi på Flodén Ekonomi AB…

 

Read more

Allt om ekonomin

Den svenska ekonomin har studsat upp i rekordfart från finanskrisen och 2011 ser ut att bli ett starkt år för hushållen. Här är de största förändringarna i plånboken efter nyår.

I sin senaste rapport slår Konjunkturinstitutet, KI, fast att den svenska ekonomin växer snabbare än de flesta andra OECD-länder och att den inhemska efterfrågan är en ovanligt viktig motor i återhämtningen. Hushållen har en nyckelroll och KI spår att den reala disponibla inkomsten växer med 2,4 procent under nästa år. Den snabba vändningen på arbetsmarknaden är en av förklaringarna. 

Men även om inkomsterna ökar under nästa år kommer också kostnaderna att stiga på flera områden. Framför allt gäller det boendet.
Hyrorna väntas kliva iväg med ett par procent under nästa år. En sammanställning av de krav som kommit in hittills i år ger ett genomsnittligt krav på 3,5 procent. Variationerna är stora, i en del fall har kraven legat uppemot 7 procent. I Stockholm har de stora kommunala bostadsbolagen krävt mellan 4,1 till 4,9 procent. I Malmö löper avtalen ut först i vår och i Göteborg har några krav ännu inte presenterats.

Kommunalskatterna höjs i åtta kommuner och sänks i tolv kommuner. De största höjningarna, 50 öre, sker i Gislaved och Valdemarsvik.

Brytpunkten för statlig skatt höjs. Enligt Ikanobankens beräkningar är det först vid en inkomst över 32.967 kronor per månad som statlig inkomstskatt på 20 procent tas ut under 2011. När inkomsten överstiger 46.741 kronor tillkommer ytterligare 5 procent i statlig skatt, den så kallade värnskatten.

Grundavdraget höjs också, vilket innebär att inkomster upp till 18.199 kronor är skattefria.

Skatten på diesel höjs med 20 öre, totalt inklusive moms blir soppan då 25 öre dyrare.

En annan förändring för bilister gäller tjänstebilsförare, som får sänkt förmånsvärde på grund av att statslåneräntan har sänkts. Det ger en sänkning av förmånsvärdet på mellan 400 kronor och 1.100 kronor för bilar i prisklasserna mellan 200.000 och 350.000 kronor.

En positiv skatteförändring är att det från och med 2011 går att hyra ut en privatbostad skattefritt för 18.000 kronor, en höjning med sex tusenlappar.

Den som drar på sig kvarskatt får betala lite högre ränta då Skatteverket i november höjde basräntan till 1 procent. Det innebär att räntan för den som inte betalar senast den 12 februari får betala en ränta på mellan 1 och 1,25 procent beroende på belopp.

Den högsta räntan, på belopp över 10.000 kronor som inte betalas på den sista förfallodagen, blir nu 16 procent.

Fastighetsavgiften, som ersatte fastighetsskatten, får ett nytt maxbelopp på 6.512 kronor. Det är en höjning med 125 kronor.

Nästa år kommer en hel del varor att gräva djupare hål i plånboken. Till exempel så krävde Lantmännen i höstas 10 procent mer för en del spannmålsberoende varor.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos blir inflationen under 2011 1,6 procent, rensat från effekter av stigande bolåneräntor./Läs mer på DI.se

Read more

Nu vill två småföretagare av tre växa

Landets småföretagare är optimister. Över 60 procent av dem vill växa och två av fem har anställt personal de senaste tre åren. Det framkommer i FöretagarFörbundets nya undersökning.

– Idag står de små företagen för en tredjedel av alla jobb i den privata sektorn. Det är positivt att undersökningen visar att de också fortsätter att anställa. Här finns det en enorm tillväxtpotential och framtidstro, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare i FöretagarFörbundet.

Fyra av tio av företagen i undersökningen har anställt en medarbetare sedan 2007. Och fler än hälften har anställt två eller fler.

Under de senaste åren har regeringens politik mest handlat om att få människor i arbete. Men av de få åtgärder som har införts är det halverad arbetsgivaravgift för ungdomar och nystartsjobb som påverkat de växande småföretagen mest.

– Undersökningen visar tydligt att de företag som vuxit snabbast under den senaste treårsperioden också har påverkats mest av de politiska reglerna.

Omkring 56 procent av småföretagen har dock inte anställt under den senaste treårsperioden.

– Det är här utmaningen ligger. Det gäller att få även denna grupp att rekrytera, säger Camilla Litorin../ Läs mer på driva-eget.se

Read more

Hälften av firmorna byter till aktiebolag

Fler och fler enskilda näringsidkare byter till aktiebolag som företagsform. Det visar både Bolagsverkets statistik och en dagsfärsk undersökning på Visma Infoline.
Undersökningen visar att så många som hälften av de enskilda firmorna snart kan vara ombildade till aktiebolag. Tre av tio enskilda näringsidkare har redan registrerat om sina företag och ytterligare två av tio räknar med att göra det under det närmaste halvåret.
Det här visar att intresset för aktiebolag som företagsform ökat sedan i våras, när två viktiga förändringar skedde:

• Halveringen av insatskapitalet från 100 000 till 50 000 kronor från den 1 april.
• Rikdsdagsbeslutet om att från den 1 november avskaffa revisionsplikten för aktiebolag med högst tre anställda och en maximal årsomsättning på tre miljoner kronor.

I våras visade en undersökning bland småföretagskunderna hos Visma Spcs att 41 procent planerade att byta företagsform och att 43 procent inte tänkte göra det. 16 procent var fortfarande osäkra.
I den färska undersökningen – som gjordes det senaste dygnet – är beslutsamheten tydligare. 30,3 procent har redan bytt till aktiebolag, 19,2 tänker göra det inom ett halvår och 50,4 procent avser att hålla kvar vid sitt enskilda näringsidkande.

Tendensen att allt fler föredrar att driva aktiebolag stärks av Bolagsverkets statistik. Sedan kravet på aktiekapital halverades i april står den företagsformen nu för hela ökningen av antalet nyregistrerade företag.
Totalt sett har nyföretagandet ökat med 18,7 procent sedan den 1 april i år, visar Bolagsverkets siffror. Under den perioden har antalet nya aktiebolag ökat med 75,3 procent, medan de enskilda näringsidkarna bara har ökat med 0,4 procent.

Read more

Små aktiebolag kan välja att INTE ha revisor

Riksdagen beslutade den 21 juni 2010 att små aktiebolag ska kunna välja att inte ha revisor. Ändringarna i aktiebolagslagen börjar gälla den 1 november 2010. 

Ett aktiebolag som bildas från och med den 1 november 2010 kan välja att redan från början ha en bestämmelse i bolagsordningen om att inte ha någon revisor. Aktiebolaget måste ha en stiftelseurkund som är daterad tidigast den 1 november 2010. De flesta aktiebolag har kalenderår som räkenskapsår. Om ett sådant aktiebolag vill ta bort kravet på revisor i bolagsordningen måste detta beslutas vid en bolagsstämma.

Det är bara små privata aktiebolag som kan välja att inte ha revisor.

Ett aktiebolag måste ha revisor om det når upp till minst två av dessa värden, för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  • fler än 3 anställda (i medeltal)
  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Årsredovisningen måste fortfarande skickas in inom sju månader från räkenskapsårets slut. Det måste vara en fullständig årsredovisning som bland annat följer kraven i årsredovisningslagen på hur den ska vara uppställd. /Läs mer på Bolagsverket.se

Read more

De minsta företagen vill anställa fler

Trots krisen har 44 procent av de allra minsta företagen anställt under de senaste tre åren, och av nästan 60 procent vill fortsätta anställa. Men politiska åtgärder som rut-avdraget och instegsjobb har haft liten effekt, visar en ny rapport. 

–Det är intressant att se att det finns en sån framtidstro och flexibilitet hos småföretagarna. Att man trots lågkonjunktur och finanskris ser positivt på framtiden och vågar anställa, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare på Företagarförbundet.

Undersökningen har gjorts av Argument Ab på uppdrag av Företagarförbundet. Den visar att av företag med mellan 0 och 9 anställda, har 44 procent ökat antalet anställda sedan 2007. Av de företag som ökat antalet anställda mellan 2007 och 2010 vill 59 procent fortsätta växa.

– Hade man haft kraftigt sänkt arbetsgivaravgift hade kanske även de övriga 56 procenten vågat anställa, säger Camilla Littorin.

När småföretagarna får frågan om hur mycket de påverkats av olika politiska åtgärder när de anställt under de senaste tre åren är svaren ljumma. Undersökningen visar att åtgärder som rut-avdrag, nystartsjobb och förlängda visstidsanställningar haft liten effekt.

Den åtgärd som haft störst effekt är halverad arbetsgivaravgift för unga, 5 procent av småföretagarna svarade att det varit helt avgörande när de anställt. Den åtgärd som haft minst effekt (2 procent) var instegsjobb för nyanlända invandrare.

Från Företagarförbundet efterfrågar man nu större och kraftfullare åtgärder, som till exempel sänkta arbetsgivaravgifter för alla. Där vill man se en sänkning med tre procentenheter per år över fem års tid. Då skulle man komma ner på nivåer i höjd med genomsnittet för EU, menar Camilla Littorin.

Hon säger att alla Företagarförbundets undersökningar visar att sänkt arbetsgivaravgift är något som efterfrågas av företagen.

Om det är ett jobb där det krävs tidigare kunskap hjälper det inte med halv arbetsgivaravgift för unga. Därför är det bättre med generella åtgärder, då blir kostnaderna lägre och man kan låta kompetensen styra helt, säger Camilla Littorin. /Läs mer på DN.se

Read more

Sverige högskatteland för bolag

Världen över sänker länder skatten för bolag vilket inneburit att Sverige, trots att man sänkte bolagsskatten till 26,3 procent så sent som 2009, blivit ett högskatteland, enligt en rapport från konsultföretaget KPMG.

I snitt sjönk bolagsskatten från 24,03 till 23,45 procent i världen mellan 2009 och 2010. Bolagsskatten är ett viktigt lockbete för att attrahera främst utländska investeringar.

Read more